Tygblöjor finns i både naturmaterial och syntetiska material. Det finns tygblöjor helt i naturfiber, och tygblöjor helt i syntetfiber. Ofta används de dock i kombination med varandra – ett exempel på detta är tygblöjor som har PUL-tyg på utsidan och ett inre lager tyg av naturfiber. Nedan går jag igenom vilka material som är vanligast i tygblöjor.
Bambu absorberar mer än bomull och sägs vara naturligt antibakteriellt. Den känns blöt mot barnets hud, men inte lika mycket som bomull. Ofta har tyg av bambu en andel bomull.
Bambu är ett snabbväxande gräs som blir flera meter högt. Det kan odlas hållbart och kräver inga bekämpningsmedel. Bambu är därför odlingsmässigt ett bra alternativ. Bambu kan däremot inte märkas som ekologisk, då processen att tillverka bambuviskos av bambu kräver mycket kemikalier. Tyg av bambu kan dock även tillverkas på ett miljövänligare sätt, och kallas då lyocell.
Bomull är en av de vanligaste naturfibrerna för tygblöjor. Det är ett av de billigare materialen. Bomull absorberar bra och kan tvättas på hög värme eller kokas så att bakterier dör. Det känns blött mot barnets hud.
Bomull kräver stora mängder vatten för att odlas, och vid tillverkningen av själva tyget. Är bomullsodlingen inte ekologisk, används dessutom mycket bekämpningsmedel. Ekologisk bomull har mindre påverkan på sin omgivning och odlas utan bekämpningsmedel.
Hampa absorberar mest vätska utav naturfibrerna och även den sägs vara naturligt antibakteriell. Hampa suger upp vätska långsammare än bomull och bambu, och därför blandas oftast tyg av hampa med en andel bomull, eller ibland bambu. Den känns blöt mot barnets hud.
Hampa är det mest hållbara alternativet av naturfibrer från växtriket. Den kan växa på näringsfattig jord och motverkar jorderosion genom att den binder jorden med sina rötter. Den behöver inga bekämpningsmedel eller konstgödsel för att odlas, samt behöver mindre vatten än bomull.
Ull är ett naturligt material som andas och kan hålla relativt stora mängder vätska. Ullen är dessutom temperaturreglerande och blir därför inte för varm eller för kall. När ullen kurats (återfettats med lanolin) är den vattentät och används därför ofta som blöjskal. Ull behöver tas om hand på rätt sätt, exempelvis vid tvätt och kurning. Många tycker dock att ullens egenskaper väger upp för det extra arbetet. Många använder formsydda med ullskal över som nattblöja. Lanolinet neutraliserar kiss som hamnar på ullen och gör att ullen inte luktar eller blir smutsig. Ofta räcker det med att vädra ullskal eller ullbyxor, så länge de inte fått bajs eller annan smuts på sig. Ull fungerar även som ett naturligt torrskikt om den läggs mellan barnets rumpa och blöjans inlägg.
Ofta kommer ullen i tygblöjor från merinofåret som har en väldigt mjuk ull. Det är viktigt att se till att ullen är muelsingfri. Det betyder att merinofåren ullen kommer ifrån har behandlats på ett bra sett ur djurhållningsperspektiv.
Silke kan användas som ett naturligt torrskikt och sägs motverka rodnader och hudirritationer vid blöjutslag.
Silke, eller siden, är tyg av silkestråd som kommer från silkesmaskens kokong.
Inom tygblöjevärlden kommer du att stöta på ord såsom minky, mikrofiber, mikrofleece/polyesterfleece, fuskmocka, coolmax – alla dessa är andra termer för polyester med olika strukturegenskaper. Det positiva med polyester i tygblöjor, är att blöjorna kan användas omedelbart och är slitstarkare än blöjor som endast består av naturmaterial. Polyestertyg är relativt absorberande redan från start, medan naturmaterial måste tvättas några gånger för att uppnå sin fulla uppsugningsförmåga.
Polyester tillverkas med hjälp av kemikalier och petroleumbaserat material.
PUL-skal är ett polyuretanlaminerat polyestertyg, där lamineringen gör att tyget blir vattentätt samtidigt som det kan andas. Detta tyg används till det yttersta lagret i tygblöjor, blöjskal och blöjpåsar.