AIO, SIO, AI2, AI3, pocket, formsydd, vikis, prefold, PUL-skal, ullskal, inlägg, booster, torrskikt och Snappi? Du kliar dig på huvudet, känner lite förtvivlan och kanske också lite panik i djungeln av tygblöjor. Var ska jag börja? Hur ska jag börja? Vad betyder alla förkortningar? Här sammanfattar jag vilka olika tygblöjesystem som finns på marknaden idag och vad som skiljer dem åt.
AIO står för all-in-one. Det är den blöja som allra mest liknar engångsblöjor i sin utformning. Den används bara en gång innan den hamnar i tvätten. Den består av ett vattentätt skal av PUL, och antingen ett fastsytt inlägg eller ett inlägg som kan knäppas loss. Vissa AIO-blöjor kan också ha en ficka där man kan lägga ett inlägg eller en booster för extra uppsugningsförmåga. Dessa tar lite längre tid på sig att torka än andra tygblöjor – speciellt om inlägget är fastsytt.
AI2, all-in-two, och SIO, snap-in-one, är i princip samma system. Pheuw! En mindre huvudvärk, eller hur? Detta system är som en AIO delat i två delar. Blöjan består av ett blöjskal (av PUL eller ull) och inlägget knäpps sedan fast eller läggs löst i skalet. Så länge inte skalet blivit smutsigt, kan inlägget knäppas loss och ett nytt inlägg knäppas fast – så kan samma skal användas igen!
All-in-three kallas även för hybridblöjor. De består av tre separata delar som knäpps samman till en komplett blöja. Blöjan består av en blöjbyxa av ej vattentätt tyg, en inre vattentät ficka (av PUL eller ull) som knäpps fast i blöjbyxan, och ett inlägg som man lägger i fickan. Fickan har resårer som sätts mot barnets ljumskar. Den slutliga blöjan liknar hur engångsblöjor ser ut, och beroende på vad för inlägg du väljer att använda kan de vara väldigt nätta. Fördelen med detta system är att den genererar mindre tvätt eftersom det kan räcka med att inlägget byts, så länge inte fickan blivit smutsig. Fickan används max en dag och byts ut mot en ren ficka när det behövs. Det yttersta skalet, blöjbyxan klarar sig längre, så länge den inte blivit smutsig eller luktar.
Pocketblöjan har fått sitt namn från att den har en ficka som man lägger inläggen inuti. Den består av ett vattentätt PUL-skal och ett inre tyg. Mellan dessa två lager läggs inläggen. Fördelen är att man kan bestämma vilka inlägg man vill använda själv och på så sätt påverka hur länge blöjan håller – vilket material, hur många osv. Pocketblöjor ser även de ut som engångsblöjor. När det är dags för tvätt tar man bara ut inläggen, och därför torkar dessa blöjor också snabbt.
Formsydda blöjor ser ut som blöjor och stängs med knappar eller kardborre, men de består endast av absorberande material. Därför behövs ett vattentätt skal utanpå av PUL eller ull. Formsydda blöjor kan användas både dagtid och nattetid, och många tycker om att använda just formsydda under natten när blöjan behöver hålla under längre tid.
Vikblöjor är inom tygblöjekretsen även kallad vikisar. De är tygdukar som man viker och sedan sätter på barnet och fäster med en Snappi. En Snappi är en blöjfästare med tre krokar som fäster tag i tyget och håller det på plats. Vikblöjor, precis som formsydda, behöver ett vattentätt yttre skal av PUL eller ull. Är det yttre skalet inte smutsigt behöver det inte bytas varje gång du byter vikblöja. Vikblöjan är det billigaste alternativet av tygblöjor. De torkar också supersnabbt!
En prefold är en för-vikt, alltså redan vikt, vikblöja. Den är sydd i flera lager och gör att litet av arbetet med vikblöjor redan är gjort. Vissa prefolds kan vikas och sättas på barnet som en vikblöja, medan andra prefolds endast kan vikas samman till ett inlägg som stoppas in i blöjskalet. Prefolds behöver blöjskal av PUL eller ull.
Dessa är blöjskal, och utgör det yttersta vattentäta skiktet på tygblöjor. PUL är ett syntetiskt material som är vattentätt och andas. Ullskal måste kuras (återfettas med ullfett) för att bli vattentäta, och man kurar dem med jämna mellanrum.
Inlägg är den absorberande delen i tygblöjorna. Inlägg finns i olika storlekar, material och uppsugningsförmåga.
Det är ingen egentlig skillnad mellan ett inlägg och en booster. Skillnaden ligger i stället i hur inläggen används. Använder du t. ex. ett inlägg för att öka uppsugningsförmågan i en AIO med ficka kan den anses vara en booster. Används inlägget som det huvudsakliga absorberande materialet i en pocket eller ett blöjskal däremot, kallas det oftast för just inlägg. Ofta används lite mindre inlägg som boosters.
Ett torrskikt läggs mellan det absorberande materialet och barnets hud, och hjälper barnet att känna sig torrt. Torrskiktet suger inte upp så mycket väta, utan släpper ned det till det underliggande materialet. Torrskikt finns i både syntetiska material såsom mikrofleece, fuskmocka och coolmax såväl som naturmaterialen ull och silke.